{"id":439,"date":"2023-12-18T09:31:00","date_gmt":"2023-12-18T09:31:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/?p=439"},"modified":"2024-02-22T09:34:33","modified_gmt":"2024-02-22T09:34:33","slug":"darfor-bojer-sig-ryssarna-som-grasstran-for-vinden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/darfor-bojer-sig-ryssarna-som-grasstran-for-vinden\/","title":{"rendered":"D\u00e4rf\u00f6r b\u00f6jer sig ryssarna som gr\u00e4sstr\u00e5n f\u00f6r vinden"},"content":{"rendered":"\n

NT 2023-12-18<\/a><\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r kommer ett julklappstips: K\u00f6p boken Krig eller fred: Ryssland och v\u00e4st – ett n\u00e4<\/em>rmande<\/em> av Michail Sjisjkin. Det \u00e4r boken du och din familj beh\u00f6ver f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r Ryssland har startat kriget i Ukraina, och hur otroligt sv\u00e5rt och hur l\u00e5ng tid det kommer att ta f\u00f6r att reformera detta land, s\u00e5 att det kan tr\u00e4da in i den europeiska familjen av civiliserade stater.<\/p>\n\n\n\n

Som m\u00e5nga har vittnat om finns det tv\u00e5 Ryssland. Ett som vill st\u00e4nga in landet bakom en mur, isolera det fr\u00e5n omv\u00e4rlden f\u00f6r att det varken ska kunna utvecklas eller f\u00f6r\u00e4ndras, och ett som vill \u00f6ppna upp sig f\u00f6r resten av Europa.<\/p>\n\n\n\n

Tyv\u00e4rr \u00e4r det oftast, f\u00f6r att inte s\u00e4ga alltid, det f\u00f6rsta Ryssland som dominerar och som har gjort s\u00e5 under mycket l\u00e5ng tid. M\u00f6jligen ska Rysslands historia d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rst\u00e5s som ett enda l\u00e5ngt m\u00f6rker med tillf\u00e4lliga inslag av v\u00e4steuropeiskt ljus?<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r i alla fall s\u00e5 Michail Sjisjkin presenterar sitt hemland. Sjisjkin \u00e4r en prisbel\u00f6nad sk\u00f6nlitter\u00e4r f\u00f6rfattare och bosatt i Schweiz, men f\u00f6dd och uppvuxen i det som d\u00e5 hette Sovjetunionen.<\/p>\n\n\n\n

I boken g\u00e5r han i rask takt igenom hela Rysslands historia fr\u00e5n mongolernas er\u00f6vring p\u00e5 1200-talet fram till idag. Han konstaterar att mongolerna lyckades installera en auktorit\u00e4r politisk modell som ryssarna sj\u00e4lv sedan kopierade och f\u00f6rde vidare \u00e4ven n\u00e4r man gjort sig fria fr\u00e5n mongolernas \u00f6verh\u00f6ghet. Tsarv\u00e4ldet som etablerades p\u00e5 1500-talet \u00e4r en variant p\u00e5 mongolernas v\u00e4lde men i rysk form. Och s\u00e5 var kommunismen och nu Putinregimen.<\/p>\n\n\n\n

Utifr\u00e5n detta beskriver han sedan hur denna m\u00e5nghundra\u00e5riga f\u00f6rtryckarapparat har format ryssarna som folk. Han beskriver hur staten och m\u00e4nniskorna aldrig \u00e4r p\u00e5 samma sida. Staten \u00e4r aldrig en representant f\u00f6r folket utan en fiende. M\u00e4nniskor samarbetar d\u00e4rf\u00f6r med staten bara om de blir tvingade till det.<\/p>\n\n\n\n

Staten i sin tur bryr sig inte om sitt folks v\u00e4l och ve utan endast om sin egen \u00f6verlevnad. Folket \u00e4r en samling livegna b\u00f6nder.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e5gon plikt f\u00f6r statens f\u00f6retr\u00e4dare att tala sanning inf\u00f6r medborgarna finns d\u00e4rf\u00f6r inte n\u00e4r den ska f\u00f6rklara sina beslut. Ist\u00e4llet har l\u00f6gnen etablerat sig som ett legitimt medel f\u00f6r att fr\u00e4mja statens intressen.<\/p>\n\n\n\n

Ljugandet har g\u00e5tt s\u00e5 l\u00e5ngt att m\u00e4nniskor utg\u00e5r ifr\u00e5n att ledarna aldrig s\u00e4ger som det \u00e4r, alltid talar osanning, om allt. Och m\u00e4nniskorna spelar med i spelet f\u00f6r ljuger man p\u00e5 samma s\u00e4tt som ledarna blir man inte straffad. Det \u00e4r den som talar sanning som blir straffad, inte den som ljuger.<\/p>\n\n\n\n

Sjisjkin \u00e4r inte den f\u00f6rste f\u00f6rfattaren som beskrivit de sociala mekanismer som g\u00f6r Ryssland till ett samh\u00e4lle d\u00e4r f\u00f6rtrycket g\u00e5r runt som i en karusell som ingen kan f\u00e5 stopp p\u00e5. Det finns beskrivet i m\u00e4ngder av reportage sedan tidigare, men vi som lever i det demokratiska v\u00e4st m\u00e5ste \u00e4nd\u00e5 l\u00e4sa ber\u00e4ttelsen igen f\u00f6r den \u00e4r s\u00e5 fr\u00e4mmande f\u00f6r oss. \u00c4ven om vi i Sverige levt med env\u00e4ldiga kungar har vi ingen tradition som s\u00e4ger att dessa f\u00e5r ljuga fritt. Vi har ocks\u00e5 alltid haft n\u00e5gon form av konstitution som har reglerat kungarnas makt och vi har haft domstolar och myndigheter som har tagit sin uppgift p\u00e5 allvar. Sverige har inte alltid varit en demokrati, men det har aldrig r\u00e5tt en djup fiendeskap och misst\u00e4nksamhet mellan \u00f6verheten och folket. Det blir d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6r oss om\u00f6jligt att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r ryssarna inte g\u00f6r sig av med Vladimir Putin.<\/p>\n\n\n\n

Men Sjisjkin f\u00f6rklarar det med en liknelse. Ett tr\u00e4d \u00e4r stort och m\u00e4ktigt men kan kn\u00e4ckas av en h\u00e5rd vind, medan ett gr\u00e4sstr\u00e5 endast b\u00f6jer sig hur h\u00e5rt det \u00e4n bl\u00e5ser. N\u00e4r ryssarna konfronteras med statsmakten v\u00e4ljer de oftast att vika ned sig. Det \u00e4r enklare s\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Sjisjkins bild av sitt hemland \u00e4r deprimerande och man fr\u00e5gar sig om det alls kan komma en rysk demokratisk framtid. Men han sj\u00e4lv \u00e4r \u00e4nd\u00e5 i slut\u00e4ndan optimistisk. F\u00f6r som han ocks\u00e5 konstaterar \u00e4r Ryssland ett land d\u00e4r litteraturen spelar en stor roll, och alla stora ryska f\u00f6rfattare, som vi ju \u00e4ven l\u00e4ser i v\u00e4st, har alla alltid varit i opposition mot staten. N\u00e4r poeterna st\u00e4lls mot politikerna brukar poeterna vinna, konstaterar han. Det kanske \u00e4nd\u00e5 bortom dagens m\u00f6rker \u00e4nd\u00e5 finns ett visst hopp f\u00f6r ryska folket.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NT 2023-12-18 H\u00e4r kommer ett julklappstips: K\u00f6p boken Krig eller fred: Ryssland och v\u00e4st – ett n\u00e4rmande av Michail Sjisjkin. Det \u00e4r boken du och din familj beh\u00f6ver f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r Ryssland har startat kriget i Ukraina, och hur otroligt sv\u00e5rt och hur l\u00e5ng tid det kommer att ta f\u00f6r att reformera detta land, … Forts\u00e4tt l\u00e4sa D\u00e4rf\u00f6r b\u00f6jer sig ryssarna som gr\u00e4sstr\u00e5n f\u00f6r vinden<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[13,3],"tags":[34,244],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/439"}],"collection":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=439"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/439\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":440,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/439\/revisions\/440"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=439"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=439"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=439"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}