Knappast en nyhet att CIA är på plats i Syrien

Idag är det en nyhet att Barack Obama har givit CIA befogenhet att stödja rebellerna i Syrien. Men är det verkligen en nyhet?

Shashank Joshi, analytiker på brittiska RUSI, sammanställde bara för någon dag sedan mediarapporten om utländsk inblandning i den syriska konflikten. Turkiet började hjälpa rebellerna i samma stund kriget bröt ut. USA genom CIA har därmed också varit på plats från dag 1, eftersom Turkiet och USA är nära allierade. Även Jordanien får tydligen hjälp av USA för att kunna skydda sig om konflikten spiller över och in i landet.

Det finns många kommentarer i medierna som varnar för att internationell inblandning i konflikten. Problemet är dock att det redan har hänt. En av förklaringarna till avhoppen inom Assadregeringen kan vara så enkel som att de har blivit mutade av Saudi Arabien.

Här är en länk till Sashank Joshis blogg.

________________

Pingat på intressant.se.

Syrien – hur länge kan vi vänta?

Efter mer än 12 000 döda på ett år är det inte helt orimligt att det internationella samfundet sätter hårdare press på Assadregimen i Syrien. Situationen är svår, men att inte vilja göra någonting är grund och botten omoraliskt.

Vid det här laget får vi konstatera att FN inte kommer att reda ut situationen i Syrien. FN har ingen makt, utan kan bara arbeta med samtal. Samtal hör förts, men Assadregimen är inte intresserad av att lägga vapnen åt sidan. Vad göra?

Assad's Regime and Life is Being Extended by Russia & China
Kina och Ryssland har hittills hållit Assad om ryggen.

En intervention liknande den som gjordes mot Khadaffi i Libyen är egentligen det som borde göras. Problemet är att läget är helt annorlunda. När FN gav klartecken till militärt understöd till rebellerna hade Khadaffi redan tappat landets andra stad. Mycket kunde uträttas med ganska små medel.

Läget i Syrien verkar vara helt annorlunda. Det finns ingen organiserad opposition. Det är svårt att se vem som som strider mot vem. Rapporterna inifrån landet är inte entydiga. Kanske har Assadregimen tappat kontrollen över delar av territoriet, kanske inte.

De brutala mord som har begåtts, vem står egentligen bakom dem? Att döda barn är militärt sett fullständigt meningslöst. Massakern i Hula tycks snarare vara ett hämnd av något slag. Men vem hämnades på vem?

Tillråga på allt finns rykten om att kriget drar till sig jihadister, alltså unga män som tror att vägen till det globala kalifatet bara kan uppnås genom våld. Därtill finns rapporter om att vapen flödar in i landet via Saudiarabien till stöd för rebellerna. Regimen i sin tur stöds sedan länge av Iran.

Skräckscenariot är eskalering med ett tilltagande sekteristiskt våld. I värsta fall ett krig mellan shiiter och sunniter, med stöd från Iran respektive Saudiarabien.

Läget är alltså mycket tilltrasslat. Detta kan dock rimligen inte vara ett skäl till att göra ingenting. Det sista vi vill ha är väl ändå ett sekteristiskt inbördeskrig där de regionala stormakterna Iran och Saudiarabien för ett krig mot varandra genom ombud?

Ryssland och Kina har hittills blockerat alla kraftiga åtgärder mot Syrien i FN:s säkerhetsråd. Å andra sidan verkar håglösheten stor hos USA och andra länder i väst som vanligen inte brukar sitta still och titta på när en regim attackarar sitt eget folk. Det är inte bra.

Men vad kan man göra om en militär intervention är för riskfyllt? Vissa förslag finns faktiskt. T.ex. skulle man kunna blockera alla sjö-och flygtransporter till Syrien. Man kan också öka pressen på Iran att få ett slut på kriget. Likaså är det hög tid att pressa Ryssland och Kina till eftergifter. Det går att öka trycket mot Assadregimen.

_________________________
Pingat på intressant.se.