En sista sup räddar inte Grekland

Det går inte att piska en död häst och tro att den ska resa sig. Det går inte att bota en alkoholist med “bara en sista sup”. Dessutom är det korkat att låna ut 3 200 miljoner kronor till någon som man vet inte har en enda spänn och aldrig har betalat sina skulder tidigare. Nej, ordna nu med en riktig konkurs för Grekland.

Här är mina teser om den grekiska röran:

1. Även om Grekland måste lära sig en läxa, att få ordning på sina offentliga finanser, ordna till skatteuppbörden, sluta med sitt klientilistiska system med mera, räcker det inte med att bara spara för att få ett lands ekonomi på fötter. Fiskal disciplin är viktigt och Grekland måste skaffa sig detta, men höjda skatter och minskade utgifter, hur nödvändiga de än är stramar åt ekonomin och minskar tillväxten, vilket resulterar i arbetslöshet och så vidare. En nedåtgående spiral.

2. Om Grekland ska kunna betala tillbaka sin monstruösa skuld på 320 miljarder euro som landet huvudsakligen är skyldigt andra EU-länder kommer en stor del av det ekonomiska överskott som Grekland producerar att skickas till andra EU-länder. Vad finns det för incitament för grekerna att investera och skapa tillväxt i sin ekonomi om överskottet måste skickas utomlands? För att de fick stora lån därifrån? Jovisst, men se punkt 1. Om pengar inte investeras i Grekland blir det ingen tillväxt där. Landet kommer då aldrig på fötter. Det spelar ingen roll om det moraliskt riktiga är att Grekland betalar tillbaka varje korvöre. Om landet ska dräneras på pengar kan inte ekonomin växa.

3. Ska man inte betala tillbaks lån och hålla ingångna avtal? Jo, jag har inget emot att Grekland får sig en läxa, men landet är sjukt. Det måste botas. Man botar inte alkoholister genom att bara skälla på dem. Man måste skapa ett program för återhämtning. Därför kan inte återbetalning av lånen vara det enda viktiga.

4. Grekland är inte ensamt ansvarigt för röran. Krisen började med att framför allt tyska och franska banker fick panik över att Grekland kanske inte skulle kunna betala räntorna på sina lån. Tyskland som ledande EU-land ordnade då med jordens räddningsoperation. Banker räddades. Istället lånade IMF, ECB och EU-länderna ut pengar till Grekland. Problemet var bara att man då gav en alkoholist alkohol för att rädda honom, ett slags “sista sup”. Hela denna räddningsoperation av banker och av Grekland sköt bara eländet framför sig.

5. Ska Grekland få sina skulder avskrivna? Ja, jag kan tänka mig det. Det drabbar främst tyska och franska skattebetalare, men det får väljarna i dessa länder ta upp med sina respektive regeringar. Angela Merkel har varit med hela tiden och det är inte orimligt att de tyska väljarna börjar ställa sig frågan varför deras kansler lånat ut gigantiska belopp till någon som inte kan betala tillbaka. Det är dags för de EU-länder som lånat ut pengar till Grekland att inse att de har gjort en kreditförlust. Gäller även Finland.

6. Men ska Grekland då bara få börja om? Nej. Jag är också för en Grexit, dvs. att övriga euroländer säger adjö till Greklands medverkan i valutaunionen. Jag är för en total skuldavskrivning för Grekland givet att landet lämnar euron och övriga länder slutar låna ut pengar. Grekland bör få börja om på noll men vara avskuret från nödlån och bara låna på öppna marknaden istället. Marknaden kommer att låna ut pengar till Grekland men kommer att kräva ränta. Marknaden är alltjämt den bästa bedömaren av risk. Den tar inte heller politiska hänsyn. Det går inte att gråta sig till bättre lånevillkor på marknaden. Grekland skulle därmed få lära sig vad det faktiskt kostar att inte sköta sin ekonomi. Det har inte landet behövt göra på länge och det är därför som Grekland inte har en susning om sin egen kreditvärdighet.

7. Med Grexit menar jag en ordnad konkurs där man i möjligaste mån bevarar värdet på småsparares insättningar och även ser till att skydda småföretag. Om Grekland inför en ny valuta kommer den att sjunka som en sten och riskerar därför att utradera folks sparkapital. Man måste också undvika bankrusning och så vidare. En mjuk övergång skulle jag gärna se, där euroländerna släpper Grekland fritt, men inte heller ger några fler nödlån. Ingen mer “sista sup”.

__________________________
Pingat på intressant.se.

Varför går det inga charterresor till turkiska Cypern?

Cypern är som bekant en delad ö. Norra delen kontrolleras av Turkiet, som har försökt men inte lyckats skapa en egen stat av denna del. Norra Cypern lever därför i ett folkrättsligt limbo, med följden att ingen handlar med denna del av ön. 

Erika Aldenberg har för Frivärlds räkning skrivit en rapport om problemet. Republiken Cypern (=grekiska Cypern) tar över ordförandeskapet i EU 1 juli. I och med det borde frågan om norra Cypern också komma upp på dagordningen. En förklaring till varför inga charterresor går till dit är nämligen att all handel blockeras av den grekiska sidan.

Läget är komplicerat, men som Erika beskriver i sin rapport finns det inget förbud mot charterbolag att sälja resor till norra Cypern. Resebolagen vill dock inte ha bråk med grekcyprioterna och törs därför inte göra några resor dit.

I kläm kommer som vanligt de människor som bara vill leva sina vanliga liv. Det finns ingen fungerande ekonomi på norra delen av ön.

Läs rapporten på Frivärld hemsida: www.frivarld.se.

Nyval bättre än folkomröstning

Även om det skapar panik hos många har jag förståelse för Giorgios Papandreous begäran om folkomröstning. Det är oklart var folkopinionen egentligen står. Men rätt metod hade varit nyval, inte folkomröstning.

Det grekiska folket måste inte bara göra något åt sina ekonomiska problem utan också sina politiska. Den situation som har varit de senaste månaderna med strejker och demonstrationer är ohållbar. De styrandes legitimitet är ifrågasatt.

Samtidigt har vi ingen aning om vad den samlade viljan är hos det grekiska folket. “Folket” är inte de som bor i Aten och inte har något bättre för sig om dagarna än att demonstrera. I det här läget är det därför klokt att låta folket gå till valurnorna för att ges chansen att yttra sig.

Folkomröstning är dock ett mycket otympligt politiskt instrument. Det är omgivet av en aura av “äkta demokrati”, men det är en chimär när man ser till hur detta instrument har använts i praktiken. Typexemplet på en dåligt genomförd folkomröstning som skapat långsiktiga låsningar i politiken är den svenska omröstningen om kärnkraft 1980.

Nyval till parlamentet är därför bättre. Alla vet vilken huvudfrågan skulle vara vid ett sådant val. Men de valda företrädarna skulle ges ett friare mandat. Det kommer att behövas. Det är många förhandlingar som ska genomföras, såväl inom Grekland som mellan Grekland och andra länder. I det läget är det inte bra om folkets företrädare är bakbundna av en folkomröstning.

Vad det grekiska folket behöver är förtroendevalda som de litar på agerar i deras intresse. Just nu är det oklart om de har detta. Därför behövs det verkligen en omröstning av något slag, men som statsvetare vill jag verkligen rekommendera nyval istället för folkomröstning. Det är demokratiskt sett smartare, helt enkelt.