Taggad: centern

Frågan vi aldrig får svaret på

Redan hösten 2014 tyckte jag att alliansen borde tvinga SD att bekänna färg genom att visa vilken statsminister man ville släppa fram. Anna Kinberg Batra eller Stefan Löfven?

Så blev det inte utan istället kom decemberöverenskommelsen. Den var ett fiasko. Alliansväljarna gillade den inte, allra minst M:s och KD:s väljare. Men efter att decemberöverenskommelsen dog fortsatte allianspartierna att agera som om den gällde. Man gick inte fram med en gemensam budget. Därigenom slapp SD återigen att bekänna färg.

kinbergbatra

Det här har gjort att vi faktiskt inte vet hur långt SD kan pressas innan de kräver något i gengäld. Vi vet inte hur starkt Sverigedemokraterna är som vågmästarparti. Det vi vet om SD sedan tidigare är att de ser Socialdemokraterna som sin främste motståndare. Varför skulle då SD fälla en alliansregering? Det klassiska vågmästarpartiet är det som står mittemellan två block och kan göra upp med bägge. Men kan verkligen SD det? Kan SD verkligen stödja en regering bestående av S och MP?

Det är en stor brist hos alliansen att den aldrig har vågat ställa den frågan. Med dagens besked från Anna Kinberg Batra, med stöd av Ebba Busch Thor, finns en reell möjlighet att pressa SD på denna punkt, men tyvärr fegar Centern och Liberalerna ur.

Jag har inte svårt att förstå att Centern och Liberalerna inte vill förhandla med Sverigedemokraterna. Jag ser inget konstigt med det. Men det jag talar om är inte förhandlingar utan om att alliansen borde våga ställa SD inför fullbordat faktum, det vill säga fråga SD om de kan tänka sig att stödja en alliansbudget in blanco.

Med budgetlagen är det som bekant så att man syr ihop ett helt paket och röstar om det i klump i riksdagen. Man bryter inte ut enskilda frågor (oftast). Därigenom går det, för den som har modet, att sätta samman en budget och fråga SD om de kan tänka sig att stödja denna utan att få någonting i utbyte.

Och varför skulle SD gå med på det? Jo, för att alternativet är att Socialdemokraterna och Miljöpartiet får igenom sin budget. Skulle det vara bättre?

Men nu får vi aldrig veta detta eftersom Centern och Liberalerna inte har det mod som krävs. De väljer istället att köra vidare i decemberöverenskommelsens anda. Stefan Löfven får sitta kvar som statsminister och hans budget släpps fram utan motprestation.

Annie Lööf försökte motivera detta ställningstagande med argumentet att det vore olyckligt att kasta ut landet i ett politiskt kaos när det är så kort tid kvar till nästa val. Men detta argument biter föga på mig. Det är rörigt i Sverige just nu, men alls inte så rörigt som det var när detta land var en nybakad demokrati. Om gubbarna (för det var bara gubbar på den tiden) under mellankrigstiden kunde regera Sverige med hoppande majoriteter och regeringsskiften mitt under pågående mandatperiod borde vi kunna det nu också. Det här landet går inte under om vi byter regering ett år före ett val.

Utan diskussion blir Sverige Natomedlem ändå

Igår kväll la SvD ut min replik till Centerns Natoartikel, som publicerades i veckan. I repliken understryker jag vikten av att vi talar om Sveriges förhållande till Nato. Annars riskerar vi att komma med i Nato av automatik, eftersom vi inte har något val.

För oss som inte ryggar tillbaka för tanken på ett svenskt medlemskap i Nato förefaller medlemskapet som ett naturligt steg. Vi är redan integrerade, vi kan inte försvara vårt land utan Natos hjälp, de vi ska hjälpa eller få hjälp av är samma länder som vi alltid annars samarbetar med, som Danmark, Norge eller Tyskland.

Men för dem som motsätter sig ett Natomedlemskap är dessa frågor lika viktiga att diskutera. Annars dras vi in i Nato utan att vi har haft en debatt om det. Så bör inte svensk utrikespolitik bedrivas. Den bör skapas av medborgarna. Inte bara bli till av en slump.

Läs hela artikeln på SvD:s hemsida.

Fredsprocessen går för långsamt

Centerpartiet menar idag på DN debatt att det är dags för Sverige att erkänna Palestina som stat. Det vill jag också göra. Problemet är bara att ett viktigt kriterium inte är uppfyllt. Palestinierna kontrollerar inte sitt eget territorium.

Det här är ett dilemma. Så länge Palestina inte kontrollerar sitt territorium är inte ett av de viktigaste folkrättsliga kriterierna för att vara en stat uppfyllda. En egen stat, erkänd av det internationella samfundet, skulle dock ge palestinierna den plats vid förhandlingsbordet som folket förtjänar.

Centern skriver idag:

Det faktum att fredsprocessen pågått under så lång tid utan en lösning visar att dagens situation inte ger avgörande förutsättningar för fred. Under årtionden förhandlar en icke-stat med en stat som sedan mer än 40 år ockuperar det område som i allt väsentligt utgör förutsättningen för en livskraftig palestinsk stat.

Jag håller med. Den fredsprocess som startade med Osloavtalet 1993 går för långsamt. Den förutvarande israeliska regeringen var på god väg att verkligen hitta en kompromiss. Den nuvarande regeringen gör dock ingenting. Tvärtom är det dess mening att fortsätta bygga ut israeliska bosättningar på ockuperad mark.

USA i sin tur har blivit alltmer förlamat när det gäller att agera fredsmäklare. Ingen amerikansk presidentkandidat kan gå till val på att vara tuff mot Israel. Dessutom pågår ett strategiskt knepigt spel där USA ska försöka få Iran att avstå från att utveckla kärnvapen. Israel används av Iran som en bricka i detta spel, och det finns inga som helst möjligheter för USA att backa från sitt stöd till Israel av den anledningen.

Jag hoppas därför på större engagemang från EU-ländernas sida. Det är möjligt att nå ett fredsavtal, men incitamenten för Israel att verkligen göra det är för små. Israelerna säger sig vilja ha fred, men den nuvarande regeringen under Benjamin Netanyahu lägger inte två strån i kors för att något ska hända.

Därför är det ändå i någon mån rimligt att göra som Centern nu säger. Om Israel inte anstränger sig för att det ska skapas en palestinsk stat – något som Israel redan tidigare har gått med på i princip – kan det vara nödvändvändigt för Sverige och andra EU-länder att börja behandla Palestina som en riktig stat i alla fall.

_______________________
Pingat på intressant.se.