Förstör ett tal och du får vara med i radio

Jag tror inte att jag är ensam om jag påstår att vänsteraktivister behandlas väl i media. Som bekant försökte Femenaktivisten Jenny Wenhammar sabotera Fredrik Reinfeldts tal i Almedalen i torsdags. Att störa ett politiskt möte är ett demokratiskt övergrepp, och borde bemötas med iskall tystnad, men så blev det inte. Tvärtom.

När jag på väg hem från Almedalen under fredagen kollade nyhetsflödet på Twitter noterade jag att Sveriges Radio hade bjudit in Wenhammar till Studio Ett. Från inte mindre än fyra Twitterkonton gjorde man reklam för inslaget.

Aftonbladet tyckte också att Wenhammars försök att störa Reinfeldts tal var så intressant att de bjöd in henne till sitt nätsända debattprogram 20-minuter. “Dagens snackis”, enligt programledaren.

Och så där höll det på under fredagen.

Journalister ska välja nyheter utifrån “nyhetsvärde”, vilket är ett flyktigt begrepp. Jag håller med om att det hade varit rimligt att göra en intervju med Wenhammar. Allmänheten vill nog veta vem hon är och varför hon genomfört aktionen ifråga. Jag tror också att allmänheten vill veta varför hon tycker sig ha rätt att störa ett politisk möte.

Men när Sveriges Radio gör reklam för sin intervju på fyra Twitterkonton samtidigt, och Aftonbladet bjuder in Wenhammar som vore hon en seriös samhällsdebattör, hamnar saken i ett annat läge. Det vittnar om att redaktionerna antingen vill lyfta fram Wenhammar som en extra intressant person eller är lite småkorkade och inte förstår att de blir utnyttjade av en kampanjmakare.

Wenhammar kan dock inte vara annat än nöjd. Hennes aktion lyckades. Hon lyckades givetvis inte förstöra statsministerns tal. Men hon fick precis det hon ville. Hon fick gratisreklam i ledande nyhetskanaler.

___________________________
Pingat på intressant.se.

Linderborgs antisemitism kan inte bortförklaras

Socialdemokratiska Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg försöker ånyo bortförklara sin antisemitism. Det var 2009 som hon publicerade Donald Boströms artikel om organhandel. Men det är i första hand hon och inte han som är antisemit.

Åsa Linderborg hänvisar till en artikel i magasinet Filter där den illegala organhandel som de facto förekommit i Israel beskrivs. Därmed menar hon att Donald Boström gjorde rätt som skrev om detta. End of story.

Men jag menar att problemet inte är Boström utan Linderborg. Hon kan fortfarande inte förklara hur hon kunde tro att det fanns en amerikansk-israelisk transatlantisk organhandelsmaffia.

När Linderborg skulle försvara Boströms artikel skrev hon:

Den som läser artikeln ser att den består av tre delar. Först sammanfattar Boström den aktuella korruptionshärvan i New Jersey, där ett tjugotal rabbiner anklagas för penningtvätt och illegal organhandel med kopplingar till Israel. Därefter behandlar han Israels välkända brist på donatorer och den mångåriga illegala organhantering som israeliska läkare talar öppet om. Artikelns sista del beskriver en händelse i byn Imatin på Västbanken, som Boström blev vittne till 1992.

Ett 20-tal organhandlande rabbiner? Så var det aldrig. Det som hände var att fem rabbiner arresterades i en korruptionshärva i New Jersey, som omfattade 46 personer.

Vid sidan av detta greps också en person, med israeliskt ursprung, som höll på med illegal organhandel: “Another man in Brooklyn, Levy-Izhak Rosenbaum, was accused of enticing vulnerable people to give up a kidney for $10,000 and then selling the organ for $160,000”, skriver New York Times.

Men när Linderborg ska återge vad hon tror har hänt har de fem rabbinerna blivit tjugo och korruptionen har övergått till att bli organhandel. Det är precis så antisemitisk mytbildning går till.

Israel har haft problem med illegal organhandel. Men det är inte omnämnandet av organhandeln som sådan som är det antisemitiska. Det är fantasierna runt omkring de verkliga omständigheterna.

Läs gärna mina tidigare inlägg i denna fråga:

Nygamla uppgifter friar inte Aftonbladet från antisemitism
Hur länge blir Åsa Linderborg kvar på Aftonbladet?

____________________
Pingat på intressant.se.

Breivik har inga kopplingar till konservatismen

Jag är konservativ. Jag är stolt över det. Jag känner ingen ångest över Aftonbladets kampanj att göra mig och andra konservativa ansvariga för Anders Behring Breiviks massmord.

Om det hade varit så att Breivik hade varit en stor ideolog och ledare för ett land, som exempelvis Lenin var, och på så vis hade lett en konservativ rörelse som slog ihjäl folk på löpande band eller satte dem i koncentrationsläger, ja, då skulle jag känna ångest. Då skulle jag fråga mig varför jag var konservativ.

Breiviks ideologiska ledarskap är dock noll och intet. Han var ju tills dess han satte sina planer i verket helt okänd. Breivik har inga anhängare. Han har inga kopplingar till någon känd politisk rörelse över huvudtaget. Han påstår sig vara medlem i en ny korsriddarorden. Vi vet inte ens om denna orden finns eller om den bara är ett påhitt.

Följaktligen tar jag inte åt mig av Aftonbladets anklagelser, och anser inte att jag eller någon annan konservativ person i vårt land har något att förklara. Det finns inget att be om ursäkt över.

När det kom fram att Breivik hade kallat sig kristen hade New York Times som huvudrubrik att en kristen terrorist hade slagit till. Det försöket att göra kristenheten ansvarigt för massmordet fungerade aldrig. När det kom fram att Breivik inte ens gick i kyrkan på söndagarna föll anklagelserna platt. Det finns ingen som idag tror att Breivik verkligen var kristen i någon som helst seriös bemärkelse.

Så är det också med hans påhittade konservatism. Vad kan jag och andra hjälpa att en knäppgök kallar sig själv konservativ? Jag kan inte göra något åt det. Ordet konservativ är inte varumärkesskyddat. Men någon koppling till någon etablerad konservativ rörelse finns inte hos Breivik.

Jag sover gott om natten trots att en galning försökt snylta på min ideologis goda rykte. Breivik är ingen Lenin eller Hitler. Han har inte grundat någon ideologi, han har inte lyfts fram av stora massor, han har inte beundrats av kulturskribenter, på det sätt som massmördarna Stalin, Mao och Pol-Pot, beundrades. Han är bara en knäppskalle, en sådan som låtit “självradikalisera sig”, som den kriminologiska termen heter.

_______________________
Pingat på intressant.se.

Vägra ge kollekt på söndag

För första, och förhoppningsvis enda och sista, gången tänker jag uppmana till att vägra ge kollekt på söndag – för alla som går i mässan i Stockholms stift. Ge inga bidrag till politiska kampanjorganisationer. Ge inga pengar till fiendskap och splittring.

Seglora smedja, som ska tilldelas en halv stiftskollekt på söndag, skulle bli en kristen tankesmedja. Istället har det blivit ett politiskt kampanjorgan där man ser det som en av sina viktigaste uppgifter att anklaga andra för att vara i det närmaste högerextremister. Märkligt nog ses Annika Borg, präst och teol. dr, som en huvudfiende. Borg ingick i alla fall i ett tidigare skede i något som hette Seglora Akademi.

Ledare för Seglora smedja är Helle Klein, före detta politisk chefredaktör på Aftonbladet. Det sas redan från början att Seglora skulle bli ett socialdemokratiskt kampanjorgan inom kyrkan. Nu vet vi att det också var så det blev.

På Segloras hemsida publicerades i torsdags en lång artikel där man säger sig ta ett helhetsgrepp på den debatt som förts inom delar av Svenska kyrkan under året. Artikeln bevisar hur tanksmedjan har blivit en bunker. Inga frågor diskuteras i sak, utan istället beslår man sina meningsmotståndare med att citera “fel” personer, “orena” människor. Ett exempel på en “oren” människa skulle vara bloggaren Tanja Bergkvist.

Inte oväntat landar argumentationen till sist i att meningsmotståndarna har öppnat dörren in till samhällets finrum för högerextremismen. Det är inte Annika Borgs fel att Anders Behring Breivik anställde massmord på unga socialdemokrater i Norge, men på något sätt är hon medskyldig i alla fall, tycks man mena.

Varför har Stockholms stift beslutat att alla kyrkor i stiftet ska skänka sina kollekter till denna organisation? Man får visserligen bara en halv stiftskollekt, men ändå, varför ska Stockholms alla kyrkor skänka pengar till en politisk kampanjorganisation?

Seglora smedja har precis som alla andra organisationer i vårt land frihet att skriva vad man vill. Kyrkan har rätt att skänka pengar till vilka kampanjorganisationer man vill. Men jag har också rätt att skänka pengar till vad jag vill. Om jag gick i mässan i en Stockholmskyrka på söndag skulle jag därför inte lägga några pengar i kollekten. Jag uppfattar Seglora smedja som en politisk kampanjorganisation. Jag tycker inte att det är kyrkans uppgift att sponsra sådana organisationer.

(Tack till Ola Mårtensson och Martin Edgélius som gjorde mig uppmärksam på denna konstiga artikel.)

____________________________
Pingat på intressant.se.

Försten att ropa Breivik vinner (inte)

Aftonbladet har idag en ledarartikel där man på allvar påstår att näringslivets tankesmedja Timbro är högerextrem och indirekt ansvarig för att Anders Behring-Breiviks anställande av massmord.

Nu börjar argumentationen från vänster kännas desperat. Försten att ropa Breivik vinner debatten, tror man. Det påminner om den gamla regeln om hur debatter på nätforum slutar. Förr eller senare är det någon som kallar den andre för nazist, oavsett ämne. Skillnaden är den att Aftonbladet, i likhet med Maria Sveland som skrev i DN häromdagen, börjar med att kalla sina motståndare för nazister=Brevikare.

Detta kommer dessutom från den enda stora dagstidning som sedan andra världskriget har publicerat antisemitiska artiklar. Se här vad tidningens kulturchef skrev så sent som 2010.

Timbro är en tankesmedja som gjort sig känd för att vara högerliberal, alltså marknadsliberal, eller som det heter inom vänstern “nyliberal”. Men i dessa dagar verkar vissa tycka att alla som befinner sig till höger om socialdemokraterna är återuppståndna fascister. Löjligare kan det inte bli.

Vad har hänt med socialismen i det här landet egentligen? Är skällsord den nya politiken? Det känns som att alliansen har valsegern 2014 säker som i ett kassaskåp.

_________________________
Pingat på intressant.se.