Kemiska vapen i Syrien igen

Kriget i Syrien blir allt sjukare för var dag som går. I skymundan av rapporteringen om kriget mellan kurdiska styrkor och Islamiska staten i Kobane har det också framkommit uppgifter om att Assadregimen använt kemiska stridsmedel mot rebellerna.

Men vänta nu… Var det inte så att Syrien alldeles precis lämnade över alla sina kemiska vapen för destruktion? Jo, men tydligen inte allt. Det som har lämnats över är allt i “kategori 1”, enligt OPCW, som är de farligaste stridsmedlen. Men det finns annat otäckt kvar som klorgas.

Human Rights Watch rapporterade redan i våras om detta, men fick ingen uppmärksamhet. Sedan har OPCW nämnt samma sak och nu till sist även Institute for the Study of War, ISW, som är en av de bäst uppdaterade tankesmedjorna i Washington när det gäller kriget i Syrien. Enligt ISW skulle de senaste attackerna skett nu i oktober.

Alla dessa rapportörer är försiktiga i sina slutsatser, nästan överdrivet försiktiga. De vittnesmål som Human Rights Watch har samlat in är trovärdiga. För egen del gör jag bedömningen att attackerna verkligen har skett.

Den här gången kan det inte heller råda något tvivel om att det är Assadregimens trupper som är ansvariga eftersom bomberna har släppts från helikoptrar, vilket inga rebeller har tillgång till. Bomberna är så kallade tunnbomber (barrel bombs).

Kemiska vapen är något av det vidrigaste man kan tänka sig. Följaktligen är de också förbjudna enligt internationell rätt. Assadregimen har undertecknat konventionen mot kemiska vapen och gör sig därför skyldig till brott mot folkrätten.

Tyvärr ingrep ingen mot Assad förra året när rebellerna utsattes för en attack med nervgas. USA:s president hade talat om en röd linje som inte skulle överträdas, men när det väl kom till kritan var han inte villig att sätta makt bakom orden. Nu ser vi resultatet. Kemiska vapen används igen.

__________________

Pingat på intressant.se.

Syrien – hur länge kan vi vänta?

Efter mer än 12 000 döda på ett år är det inte helt orimligt att det internationella samfundet sätter hårdare press på Assadregimen i Syrien. Situationen är svår, men att inte vilja göra någonting är grund och botten omoraliskt.

Vid det här laget får vi konstatera att FN inte kommer att reda ut situationen i Syrien. FN har ingen makt, utan kan bara arbeta med samtal. Samtal hör förts, men Assadregimen är inte intresserad av att lägga vapnen åt sidan. Vad göra?

Assad's Regime and Life is Being Extended by Russia & China
Kina och Ryssland har hittills hållit Assad om ryggen.

En intervention liknande den som gjordes mot Khadaffi i Libyen är egentligen det som borde göras. Problemet är att läget är helt annorlunda. När FN gav klartecken till militärt understöd till rebellerna hade Khadaffi redan tappat landets andra stad. Mycket kunde uträttas med ganska små medel.

Läget i Syrien verkar vara helt annorlunda. Det finns ingen organiserad opposition. Det är svårt att se vem som som strider mot vem. Rapporterna inifrån landet är inte entydiga. Kanske har Assadregimen tappat kontrollen över delar av territoriet, kanske inte.

De brutala mord som har begåtts, vem står egentligen bakom dem? Att döda barn är militärt sett fullständigt meningslöst. Massakern i Hula tycks snarare vara ett hämnd av något slag. Men vem hämnades på vem?

Tillråga på allt finns rykten om att kriget drar till sig jihadister, alltså unga män som tror att vägen till det globala kalifatet bara kan uppnås genom våld. Därtill finns rapporter om att vapen flödar in i landet via Saudiarabien till stöd för rebellerna. Regimen i sin tur stöds sedan länge av Iran.

Skräckscenariot är eskalering med ett tilltagande sekteristiskt våld. I värsta fall ett krig mellan shiiter och sunniter, med stöd från Iran respektive Saudiarabien.

Läget är alltså mycket tilltrasslat. Detta kan dock rimligen inte vara ett skäl till att göra ingenting. Det sista vi vill ha är väl ändå ett sekteristiskt inbördeskrig där de regionala stormakterna Iran och Saudiarabien för ett krig mot varandra genom ombud?

Ryssland och Kina har hittills blockerat alla kraftiga åtgärder mot Syrien i FN:s säkerhetsråd. Å andra sidan verkar håglösheten stor hos USA och andra länder i väst som vanligen inte brukar sitta still och titta på när en regim attackarar sitt eget folk. Det är inte bra.

Men vad kan man göra om en militär intervention är för riskfyllt? Vissa förslag finns faktiskt. T.ex. skulle man kunna blockera alla sjö-och flygtransporter till Syrien. Man kan också öka pressen på Iran att få ett slut på kriget. Likaså är det hög tid att pressa Ryssland och Kina till eftergifter. Det går att öka trycket mot Assadregimen.

_________________________
Pingat på intressant.se.