Etikettarkiv: elbilar

Inrikespolitik, Norrköpings-Tidningar

Infrastrukturen måste anpassas till fler elbilar

NT 2022-02-07

Ett nät av snabbladdare för elbilar växer nu fram i landet, men görs det på rätt sätt? Jag är inte säker på det. Jag är själv elbilsägare sedan tre år tillbaka och det var inte självklart för mig hur livet med elbil skulle te sig.

Jag köpte en elbil när jag konstaterade att det fanns snabbladdare längs min vanligaste långa sträcka, Uppsala–Idre. Det är 43 mil och Dalakraft hade varit förutseende och försett bygden med snabbladdare utmed de viktigaste vägarna.

Ännu fler laddmöjligheter har sedan dess kommit till och det finns nu minst en snabbladdare i varje tätort jag passerar: Sala, Avesta, Hedemora, Säter, Borlänge, Djurås, Insjön, Leksand, Rättvik, Mora, Älvdalen och Särna.

Med ett batteri på 45 mil borde jag därför vara nöjd. Jag behöver ju bara stanna en gång längs med vägen för att ladda vilket kombineras med fikapaus. Ändå är jag bekymrad.

För vad som händer nu när försäljningen av elbilar ökar kraftigt är att det blir kö, eller finns risk för att bli kö, vid laddstationerna. Problemet är att det ofta bara finns ett eller två uttag per laddstation och att en laddning tar som minst 30 minuter. Det gör att jag inte med säkerhet kan veta vilken ort jag ska stanna till vid för att ladda. Mest lämpligt är kanske att stanna till i Leksand. Men vad gör jag om det är upptaget där? Fortsätter jag till Rättvik eller ska jag stanna till i Insjön strax före Leksand istället? Eller kanske redan i Djurås?

Så är inte livet med bensinbil eftersom om det är kö på den bensinmack man svänger in på så kan man vänta ut bilen framför. Det tar aldrig mer än någon minut.

Finns det en lösning? Ja, jag tror att elleverantörerna tillsammans med bilindustrin behöver tänka om. Istället för att på många orter sätta upp enskilda snabbladdare där man endast kan ladda en bil i taget kan det vara bättre med färre och större laddstationer med många uttag.

Jag vet inte hur Tesla har tänkt med sina superchargers (som är unika för Teslas egna bilar), men när jag kör förbi företagets anläggning i Borlänge ser jag ett 20-tal snabbladdare bredvid varandra. De flesta är lediga såklart eftersom de är många. Det kan uppfattas som onödigt, men det ger bilägaren trygghet. Han vet att det alltid går att ladda där. Han behöver inte chansa.

Snabbladdare är den typ av laddare elbilar behöver på långa sträckor. De laddar med likström till skillnad från de eluttag man använder sig av hemma över natten som laddar med växelström. De tillhandahålls av elbolag som Vattenfall och Fortum på kommersiella grunder. Att lösa snabbladdningens problematik är alltså inte ett politiskt problem egentligen utan något som marknaden själv måste lösa.

Emellertid är landets kommuner alltid med i all planläggning av infrastruktur, och det är viktigt att rätt frågor ställs till de företag som planerar att sälja el.

Förr var bensinmacken den tillfälliga rastplatsen där man tankade och köpte godis eller tog en kopp kaffe för den fortsatta resan. I framtiden gissar jag att laddplatsen är dess motsvarighet. Jag gissar att bensinmacken som närbutik/kiosk ersätts av en restaurang eller ett fik, som gör att bilägaren kan slå sig ned under den tid bilen laddar, vilket kan vara upp till en timme. Och jag gissar att det finns 10-20 uttag för snabbladdning som gör att en bilägare alltid kan vara säker på att få plats. Det är inte så laddinfrastrukturen ser ut idag, men jag tror att det är vad vi kommer att behöva.

Norrköpings-Tidningar

UTan laddstationer blir det inte fler elbilar

(NT 2020-03-08)

Jag brukar inte upprepa mig i mina krönikor utan försöker alltid hitta ett nytt budskap. Den här gången gör jag ett undantag. För ungefär ett år sedan skrev jag på denna plats om problemet med att vi har en för dåligt utbyggd infrastruktur för laddning av elbilar.

Nu har ett år gått och allt fler köper elbil, men ingenting händer när det gäller laddningen.

Branschorganisationen Bil Sweden ser hur intresset för elbilar växer, och växer snabbt. Man tror att 30 procent av de nya bilarna under 2020 kommer att vara laddbara, det vill säga antingen rena elbilar eller laddhybrider. Till år 2030 tror man att siffran kommer att landa på 80 procent. Om bara tio år räknar man alltså med att det nya normala är någon form av elbil.

Det jag lyfte fram förra året, efter att själv ha blivit med elbil, var att det måste vara möjligt att ladda bilen hemma över natten även för oss som bor i lägenhet.

Kruxet är nämligen att vi som inte har en parkeringsplats eller ett garage med en laddbox måste förlita oss på snabbladdarna istället. Men snabbladdarna är få och det kommer att bli långa köer vid dem om inte de som bor i lägenhet kan ladda över natten precis som villaägare.

Skillnaden mellan snabbladdare och långsamladdare är att den första laddar med likström och den andra med växelström. Växelström är säkrare och mindre slitsamt för batteriet och den metod man bör välja om man har gott om tid, till exempel när man laddar över natten.

Vem har då ansvaret för att se till att vi som bor i lägenhet ska kunna få tillgång till laddning under natten? Först och främst är det jag själv så klart för det är jag själv som har valt att äga en elbil.

Men alternativet för mig hade varit att äga en dieselbil. Jag hade då skaffat en bil som kan köra på miljödieseln HVO 100, som är ett klimatneutralt alternativ.

Problemet är bara att det pågår en politisk kamp mot dieselbilen. Dieselbilarna släpper ut kväveoxid och partiklar och är idag inte lika rena som elbilarna (även om de förmodligen blir det i framtiden).

Med regleringar, skatter och hot om förbud föser politikerna bilköparna mot att köpa elbilar. I det läget är det rimligt att kräva av samma politiker att de också tar ansvar för hur laddningen ska gå till.

Jag tror att vägen framåt måste vara att kommunerna tar initiativet och insisterar på att när flerfamiljshus byggs ska det finnas med laddmöjligheter för elbilar. Kommunerna är genom sina bostadsbolag landets främsta hyresvärdar och kan därigenom visa vägen även för privata värdar. Kommunerna är också de enda som kan kräva av de stora byggföretagen att de ska tillskapa laddplatser när de bygger hus med bostadsrätter.

Elbilen är ingen framtidsgrej längre. Det är inte en heller en bil bara för den som är rik och kan köpa den allra mest exklusiva Tesla. Alla biltillverkare ser nu till att ta fram elbilar, och de kommer att komma i alla möljliga varianter. En andrahandsmarknad växer också fram. Alla kommer att kunna köra elbil inom kort.

Men det finns som sagt inte tillräckligt med laddningsmöjligheter, och den enda rimliga lösningen är att alla som bor i lägenhet ska kunna ladda sina bilar över natten. Snabbladdarna är för få, och kommer alltid att vara få, och vanliga laddstolpar på stan kan inte användas av dem som behöver ladda 7–8 timmar för att få ett fullt batteri. Laddning hemma för alla är enda möjligheten. 

Nya Wermlands-Tidningen

Det går att köra elbil i glesbygd

Det går att köra elbil i glesbygd
(NWT 2019-07-29)

Glesbygd och elbil, funkar det ihop? Jag har testat. Under ett par dagar körde jag med min nya elbil från Särna i norra Dalarna upp längs med E45 i Norrlands inland till Gällivare. Det är en sträcka på 97 mil i Sveriges mesta glesbygd.

Det funkar. Man måste naturligtvis tänka på ett lite annorlunda sätt, men det var aldrig så att jag var rädd för att stå mitt i skogen med tomma batterier.

Förr eller senare måste alla bensinbilar ge plats för bilar med alternativa drivmedel. Mycket talar för att nya miljödieseln HVO100 kommer att vara huvudalternativet för glesbygden, i och med att bränslet i princip är identiskt med den nuvarande fossila dieseln.

Men även elbilen är ett alternativ, även om man inte tror det vid en första anblick. Man tänker sig ju att räckvidden inte alls är densamma och att laddställena i de djupa Norrlandsskogarna är för få.

Så är det ju också, men det jag upptäckte under min resa var att i och med att laddställena inte finns överallt var jag mer noga med var och när jag skulle ladda. Det fick till följd att ju glesare mellan byarna det blev, desto mer fulla batterier såg jag till att jag hade.

Bilen visar dessutom exakt hur många mil det finns kvar i batterierna. Mycket mer exakt än vad min gamla flexifuel-bil kunde göra.

Det omöjliga att köra elbil i glesbygd visade sig inte vara omöjligt alls, trots få laddställen. Knepet var att ladda under natten. När man sätter sig i sin bil på morgonen har man sedan ett fullt batteri. I mitt fall 43 mil.

Det man som elbilsägare måste vara försiktig med är laddning i hushållsuttag. Elsäkerhetsverket avråder på grund av att elsystemen i vanliga bostadshus inte alltid är robusta nog för den påfrestning det innebär att ladda en elbil. Rekommendationen är att använda en laddbox. Under resan laddade jag bara en gång i ett vanligt 220-voltsuttag. Ett av hotellen bjöd på laddningen och det var inga problem med elsäkerheten.

Vad betyder detta för infrastrukturen i glesbygden? Är det en klok politisk satsning att sätta upp fler laddstolpar?

Jag tror inte på så kallade destinationsladdare, men väl snabbladdare. Det finns i grunden två typer av laddning. Långsam och för bilen hälsosam laddning med växelström (destinationsladdare) samt snabb och för bilen mindre hälsosam laddning med likström (snabbladdare).

Det tar åtta timmar att ladda min bil med växelström och en timme med likström. Destinationsladdarna, som många kommuner har satt upp vid sina kommunhus, är i det perspektivet tämligen ointressanta. För varför skulle jag vilja ha min bil parkerad där i flera timmar?

Det är bättre att se till att alla elbilsägare kan ladda hemma över natten, och att sedan se till att det finns fler snabbladdare som komplement för längre resor. En normal laddpaus för att fylla på batteriet skulle jag uppskatta till ca 30 minuter, vilket då bara behövs på längre sträckor och kan kombineras med intagande av föda.

Det är som sagt inte givet vilken typ av bil som ska ersätta bensinbilen. Mycket talar för att biodiesel och el kommer att finnas parallellt. Diesel är ett välkänt drivmedel som inte kräver ny infrastruktur och motorerna fungerar bra i kyla. El är kostnadseffektivt, alla fastigheter kan enkelt utrustas med säker laddning, och elmotorer fungerar också utmärkt i kyla.

Det som är ett frågetecken är hur väl batterierna laddar i 30 minusgrader? Denna spännande fråga får jag återkomma till.

Norrköpings-Tidningar

Sluta sätta upp laddstolpar för elbilar på stan

Sluta sätta upp laddstolpar för elbilar på stan
NT 2019-07-03

Allt fler köper elbil. Många kommuner som vill vara elbilsvänliga erbjuder därför laddningsmöjligheter vid populära parkeringsplatser. Det bör man sluta med. Det är en felsatsning.

Viktigare är att se till att folk kan ladda sina bilar hemma.

Jag är sedan en tid tillbaka ägare av en elbil. Jag bor i en lägenhet och har inga möjligheter att ladda bilen hemma. Ändå får jag det att funka, men jag får tyvärr gissa att jag går tillbaka till en bil med förbränningsmotor om några år om ingenting händer med kraftigt förbättrade laddningsmöjligheter.

Med en elbil fungerar det så att man antingen kan ladda växelström långsamt eller likström snabbt. Med en snabbladdare på 100 kW fyller jag mitt batteri från 0 till 80 procent (vilket är den nivå man brukar räkna med) på drygt 50 minuter. Eftersom jag aldrig tömmer batteriet helt brukar jag till vardags inte behöva ladda längre än en halvtimme. Jag stannar till vid en snabbladdare och tar en fika. Det tar längre tid än att tanka en bensinbil, men det är ett val jag har gjort för att kunna ha en elbil. Det funkar bra för mig.

Problemet är bara att det hela bygger på att det inte är någon trängsel vid snabbladdarna, vilket det i dagsläget inte är på grund av att vi elbilsägare är få. Är den ena snabbladdaren upptagen kör man bara vidare till nästa.

Men när vi är många som gör som jag kommer det inte att fungera längre. Väntetiderna vid snabbladdarna kommer att bli horribla.

Kan man då inte använda någon av de kommunala laddstolparna på stan vid trängsel?

Nej, det är här som problemet med växelströmsladdning kommer in i bilden. Den vanliga laddstolpen som kommunen sätter upp, för att vara snäll mot elbilsägaren, har som regel mycket låg effekt, kanske bara 11 kW, och många elbilar kan inte heller ladda mycket mer än så när de laddar växelström. Växelströmsladdning är långsam laddning. För att fylla ett batteri krävs det laddning under en hel natt.

För villaägare är situationen en annan. Här köper ägaren en laddbox och laddar växelström hemma hos sig själv.

En elbil kan inte (eller bör inte) laddas i ett vanligt hushållsuttag av säkerhetsskäl. De vanliga 220-voltsuttagen är inte gjorda för den belastning som det innebär. Ledningarna kan ta skada och i värsta fall börja brinna. Den som laddar hemma måste ha en egen laddbox.

Hittills har bilindustrin tänkt sig att laddning ska ske hemma och att snabbladdare bara ska användas när man är på långresa. Tesla har exempelvis lagt alla sina superchargers utanför städerna. Elföretaget Inoity, som ägs av tyska biltillverkare, och nu satsar stort i Sverige, gör på samma sätt.

När jag köpte min elbil trodde jag att kommunens laddstolpar kunde vara ett bra komplement till snabbladdarna, men idag ignorerar jag dem. Att stå en timme vid en 11 kW:s laddstolpe är som att tanka två liter bensin i en tank som rymmer 50 liter. Vad är poängen med det?

Min bestämda rekommendation till alla kommuner är därför att sluta med att sätta upp laddstolpar på stan och satsa helhjärtat på att se till att alla kan ladda hemma istället. Kommunerna är landets största hyresvärdar och kan ta ledningen i elbilsrevolutionen. Vill vi att elbilen ska bli den nya folkbilen måste även de miljoner bilägare som bor i lägenhet kunna ladda hemma.