Bygg mer i klassisk stil

Nya Wermlands-Tidningen, 2021-04-21

Upplands Väsby kommun bröt i veckan ny mark. Som första kommun i landet vågade man genomföra en arkitekttävling där man på förhand förklarade att husen som ska byggas ska vara i klassisk stil. Får ej vara betonglådor.

Tävlingen är unik. Den första i sitt slag i landet och det har krävts ett gediget arbete av kommunledningen för att ro den i land, för den har varit motarbetad från första stund.

Den svenska arkitektkåren är nämligen häpnadsväckande intolerant. De flesta arkitekter i Sverige arbetar inom den så kallade modernistiska skolan. Det är den inriktning som vi är mest vana vid. Typiska exempel i Karlstad är MSB-huset eller en del av de nya husen Inre hamn. Stilen domineras av betong, glas, aluminium och avskalade fasader. Klassisk stil är istället den äldre stilen där husen är av sten eller trä och med utsmyckade fasader. Ett välkänt exempel i Karlstad är Sockerslottet.

Modernismen kom som en ny och spännande stil under tidigt 1900-tal. I alla tider hade hus varit utsmyckade och nu plötsligt presenterades fyrkantiga block, utan ornament. Det var radikalt och förmodligen rätt kul när det begav sig. Men den nya stilen kom att bli så dominerande att den tog över helt och hållet.

Med tiden har därför allt fler kommit att tröttna på den, och den klassiska stilen har blivit mer omtyckt än den modernistiska. Det vet vi från opinionsmätningar och det syns även vid försäljning av bostadsrätter. Lägenheter i 1800-talshus är populära och dyra. Ändå byggs ingenting i klassiskt stil beroende på att svenska arkitekter inte gillar den.

Den politiska ledningen i Upplands Väsby bestämde sig därför att göra något åt problemet. Det kan ju inte vara rimligt att den stil som människor tycker bäst om ska behandlas som om den vore förbjuden, tyckte man, och utlyste en arkitekttävling (eller rättare sagt en marknadsanvisningstävling). I tävlingen fick bara hus i klassisk stil delta.

Omdömena från arkitektkåren blev de väntade. Fel på alla sätt. Politiker ska inte bestämma smak och stil. Gamla stilar funkar inte i en ny tid. Olyckligt, farligt, populistiskt och kanske till och med nazistiskt.

Men politikerna höll kursen och i torsdags avgjordes tävlingen. Tre vinnare korades, där förstaplatsen togs av en liten okänd firma, och nu ska tre kvarter i centrala Upplands Väsby få hus som liknar 1800-talshusen i Karlstads innerstad.

Vad beror egentligen den svenska arkitektkårens motstånd mot klassisk arkitektur på? Samma motstånd finns inte utomlands. Där erkänner man att det rör sig om två skilda traditioner som utvecklats åt varsitt håll. Den ena är inte överlägsen den andra och nybyggnation i klassisk stil är mycket vanligt. Jag tror att förklaringen hänger ihop med hur svensk arkitektur kom att utvecklas i samklang med den stora moderniseringen av Sverige.

Den modernistiska skolan tog Sverige med storm i mitten på 1930-talet och det var också då som Sveriges resa bort från det fattiga bondesamhället tog ny fart. Från denna tidpunkt till mitten av 1970-talet genomgick Sverige stora förändringar på i stort sett alla områden i samhället. Välfärdsstaten byggdes ut. Skolan reformerades i grunden. En ny författning togs fram. Och framför allt byggdes Lortsverige bort.

Med en kraftig tillväxt i ekonomin efter andra världskriget kunde vi riva och bygga nytt. På 1960-talet kom därför skövlingen av innerstäderna. Man kallade det för att de ”sanerades”. Stenhus som bara var 50 år gamla, men som saknade rinnande vatten, dömdes ut som obeboeliga. De revs och ersattes av ”moderna” betonghus.

Det var också då som miljonprogrammet sjösattes. Enorma bostadsområden växte fram där alla hus byggdes helt i enlighet med den modernistiska skolans principer. Fyrkantiga höghus. Betong och avskalade fasader. Allt detta var ett stort ideologiskt moderniseringsprojekt och arkitekturen spelade en framträdande roll. Sedan dess har samhället vandrat vidare, men inte Sveriges arkitekter. Hos dem är det fortfarande 1978.

Det Upplands Väsby gör nu kan alla andra kommuner också göra. Knepet att använda är att utlysa en markanvisningstävling anpassad efter invånarnas önskemål. Ingen politiker som bygger hus som folk faktiskt vill ha blir straffade för det av sina väljare. Ett litet tips inför nästa års val.