Etikettarkiv: invandringspolitik

Hur förtryckande är en sång av Evert Taube?

Hur förtryckande är en sång av Evert Taube?

(Publicerad i NT, 2016-09-27)

Nu ska jag berätta en tråkig historia, men som fick ett lyckligt slut.

Strax före sommaren skulle jag köpa en pizza från min vanliga leverantör, den lokala pizzerian runt hörnet där jag bor. När jag skulle betala kom jag och min pizzabagare att tala om att vi fått nya sedlar i Sverige. Han pekade på den nya 50-lappen och frågade mig vem mannen på bilden var. Evert Taube, svarade jag förvånat. Visste han inte vem det var? Nej, det gjorde han inte. Jag förklarade att det var en av Sveriges mest berömda poeter och viskompositör, älskad av alla, vår nationalskald.

Hur kunde han inte veta vem Evert Taube var? funderade jag på när jag gick därifrån. Som de flesta pizzabagare är denne invandrare, i det här fallet från turkiska Kurdistan, men har bott i Sverige länge. Jag vet inte hur länge, men jag har bott på olika platser i området i mer än 20 år och jag har för mig att han har haft sin restaurang lika länge. Men han kan ju ha bott i Sverige längre än så. Hur kan man bo flera decennier i Sverige och inte känna till vem Evert Taube är? Obegripligt.

Men när jag har funderat ett tag är jag inte längre lika häpen. För under mycket lång tid har det varit ett tabu i svensk invandringspolitik att säga att det kan vara bra om invandrare inte bara integreras utan också assimileras, det vill säga tillägnar sig den svenska majoritetskulturen.

Assimilering har setts som detsamma som förtryck. I äldre tider var assimilering offentlig politik. Då ville staten att invandrare la sig till med samma kultur, seder och traditioner som svenskarna i övrigt.

Denna politik kom senare att ersättas med idén om att invandrare endast ska integreras. Det fick räcka med att invandraren blev en del i samhället i så måtto att han jobbar och betalar skatt som alla andra. Staten menade även att invandrarna skulle behålla sin egen kultur från hemlandet. Bidrag började betalas ut till invandrarföreningar. Mångkultur blev det politiska honnörsordet.

Samtidigt hamnade allt tal om att det var bra om invandrare tillägnade sig majoritetens kultur helt i kylan.

Det är detta som jag menar ligger bakom att en välintegrerad invandrare kan bo i Sverige under mycket lång tid utan att höra talas om Evert Taube. Ingen har uppmanat honom att ta del av svenska majoritetskulturen. Den offentliga politiken har varit att något sådant absolut inte får förekomma från statens sida. Men inte heller civilsamhället har gjort något. Som många invandrare har vittnat om är svenskar svåra att komma in på livet. Svenskar är dåliga på att ta kontakt med främlingar och bjuda hem dem till sig.

Det man undrar över är varför respekt för invandrarnas egna kulturer måste innebära att de förvägras ta del av den svenska kulturen. Hur förtryckande är det att uppmuntras att lyssna på Evert Taube?

Jag berättade för min vän pizzabagaren att Taubes musik finns på Spotify, men han hade inte Spotify, förklarade han. Som tur är går det fortfarande att köpa CD-skivor. Jag beställde en inspelning av Sven-Bertil Taube och gav till min vän. Han uppskattade det mycket.

Lång väg till skattekollektivet

Lång väg till skattekollektivet

Minns ni hur Fredrik Reinfeldt (M) och Anders Borg (M) talade om att vi kan behöva höja pensionsåldern? De talade också om att kvinnor som jobbade deltid borde gå upp till heltid. De var också alltid mycket positiva till invandring. Varför? Det var för att bredda skattebasen. Skattebasen är ordet ekonomerna använder som namn på det som kan beskattas. Ju större skattebas, desto mer pengar kan staten få in utan att behöva höja skattesatsen. Ju fler som är med och betalar skatt, desto mindre pengar behöver staten ta in av var och en enskilt. Hög sysselsättning. Låg skatt. Det är klassisk högerpolitik…

Lyssna på era väljare

Lyssna på era väljare

Sverigedemokraternas snabba framgång i opinionen saknar motstycke i modern tid. Vad förklarar?

Jag skulle säga att det vi nu bevittnar är en förtroendekris. När ett förtroende bryts mellan två parter bryts också kravet på lojalitet. Båda parter ser sig som fria att göra vad de vill. Många som nu rör sig från de gamla partierna till SD talar om en skilsmässa, om ett förhållande i kris.

Vad har skapat förtroendekrisen? Både från höger och vänster har det under sommaren publicerats inlägg där debattörer har velat förklara hur viktigt det är för Sverige med invandring. Reforminstitutet, som ingår i Timbrosfären och står Svenskt Näringsliv nära, publicerade i juni en rapport som sammanfattade vad forskningen säger om nyttan av invandringen för Sverige. Inte långt därefter publicerade tankesmedjan Arena Idé, som står arbetarrörelsen nära, också en rapport som visade hur mycket skattepengar invandrare har bidragit med till det gemensamma. Både näringslivets och fackföreningsrörelsen tankesmedjor verkar vara överens. Om både höger och vänster är överens om att invandring är bra, vad är problemet?

Problemet är att svenska folket redan vet att invandring är bra, men att det vill att asylinvandringen ska vara begränsad, och att det är tankesmedjor som Reforminstitutet och Arena Idé som inte förstår att detta är en logiskt sammanhållen tanke, och inte ett utslag av bristande kunskap.

Mångfaldsbarometern som under flera år har publicerats av Uppsala universitet och Högskolan i Gävle har årligen kunnat visa att svenskar i gemen har en positiv inställning till invandrare. I senaste mätningen säger sig 70 procent ha goda erfarenheter av att ha arbetat med invandrare som kolleger.

Samtidigt säger SOM-institutet vid Göteborgs universitet i en annan mätning att 44 procent av befolkningen inte vill att Sverige ska ta emot fler flyktingar jämfört med 32 procent som vill att Sverige ska göra det. En stor majoritet säger sig ha goda erfarenheter av invandring samtidigt som den också tydligt säger att den vill begränsa asylmottagningen. Så tänker majoriteten av svenska folket.

Följaktligen är det meningslöst av högerns och vänsterns olika tankesmedjor att publicera rapporter som förklarar att invandring är bra. Det är att sparka in en öppen dörr.

Att vara för invandring och samtidigt vilja att den ska vara begränsad, eftersom invandring också medför kostnader, är en normal vuxen tanke. Det är bara barn och radikala ideologer som inte förstår att livet är fyllt av svåra avvägningar mellan olika goda värden.

Om relationen mellan väljare och valda kan liknas vid ett förhållande står vi nu mitt i äktenskapligt gräl. Vad kan återskapa förtroendet? Precis som med alla andra gräl kan man vinna argumentet men ändå såra den andre så mycket att förtroendet inte kan återställas. Mitt förslag är att de gamla partierna ödmjukt accepterar insikten om att de inte har lyssnat ordentligt på vad sina partners har velat säga. Be ideologer och tankesmedjor att vara tysta en stund, och gå ut och lyssna på era väljare istället.