månadsarkiv: juli 2019

Norrköpings-Tidningar

Speglar modernismen vår samtid?

Speglar modernismen vår samtid?
(NT 2019-07-30)

Norrköpings stadsbibliotek är ett utmärkt exempel på modernistisk arkitektur. Brutalismen, som i sin tur är en inriktning inom modernismen. Byggnaden uppfördes 1971–1972.

Norrköping rådhus, däremot, är byggt i en stil som brukar kallas klassicism. Under 1900-talets första decennier var arkitekturen romantiskt inspirerad av gamla stilar och man lånade friskt hur historien. Inte minst från medeltiden. Huset uppfördes 1907–1910.

I Sverige har nu på allvar debatten vaknat upp om vilken arktitektonisk stil vi vill ha i våra städer. En rörelse som heter Arktitektupproret har vunnit framgångar genom intensivt opinionsbildande på sociala medier.

Arkitektupproret publicerar dagligen exempel på nya byggnader som byggs i klassisk stil för att visa för oss i Sverige att det finns ny arkitektur som är modernare än modernismen.

Man publicerar även bilder på gamla hus som rivits för att ge plats för modernistiska byggnader. Vi vet ju alla att den rivningsvåg som sköljde över Sverige på 1960-talet gick fram skoningslöst. Gamla stenhus som bara var 50 år gamla revs, trots att stenhus kan stå i flera hundra år.

Arkitekturupproret har varit framgångsrikt eftersom man ställer väldigt enkla och rimliga frågor. Vad är ett fint hus? Vem avgör en sådan sak? Ska arkitekterna ha ensamrätt på smakfrågor eller ska det vara de som bor och verkar i husen som bestämmer? Är det OK att bygga i nya stilar som återkopplar till klassiska ideal eller ska allt fortsätta att vara modernism?

Man kan tycka att det är konstigt att det alls behövs ett ”uppror” för att få gehör för dessa frågor. Men det beror på att det svenska arkitekturetablissemanget är fastlåst i att modernismen är den enda acceptabla stilen.

Reaktionerna från arkitektkåren gentemot Arkitektupproret har varit helt oförstående och oresonligt. Man har kort och gott fnyst mot kritikerna och kallat dem för obildade populister.

Skälet till detta är att modernismen inte bara är en stil utan en ideologi. Modernismen tillkom på 1920-talet. Det var en rörelse som skulle göra upp med det gamla samhället. I Sverige skulle man ”demokratisera” arkitekturen. I Nazityskland och Sovjetunionen skulle man bygga det nya totalitära paradiset. Modernismen trodde man var svaren på både och.

I Sverige kom det modernistiska samhällsbygget att gå väldigt långt. Det var inte bara det att man skulle överge gamla stilideal på nya byggnader utan gamla byggnader skulle även rivas.

Men det största problemet är inte den modernistiska stilen i sig – en del människor tycker ju att Norrköpings stadbibliotek är mycket vackrare än rådhuset – utan det är att anhängarna av modernismen inte tolererar andra stilar.

Varje gång någon föreslår att nästa stora byggprojekt ska göras i klassisk stil går arkitektetablissemanget till attack. Här ska inga pastischer byggas! säger man. Arkitekturen måste spegla vår samtid!

Men vilken stil speglar vår samtid? Norrköpings stadsbibliotek är 47 år gammalt. Det kanske är hög tid att riva det? Det var så man tänkte om ”gamla” hus på 1960-talet.

Man kan också fråga sig varför en stil som uppfanns på 1920-talet speglar vår samtid. Det var ju 100 år sedan.

Nej, det är dags nu att gå vidare. Modernismen hade en poäng när den kom, men det kan inte vara historiens slut. Det måste finnas plats för ny arkitektur också.

Arkutekturupproret hittar man enklast på Facebook.

Nya Wermlands-Tidningen

Det går att köra elbil i glesbygd

Det går att köra elbil i glesbygd
(NWT 2019-07-29)

Glesbygd och elbil, funkar det ihop? Jag har testat. Under ett par dagar körde jag med min nya elbil från Särna i norra Dalarna upp längs med E45 i Norrlands inland till Gällivare. Det är en sträcka på 97 mil i Sveriges mesta glesbygd.

Det funkar. Man måste naturligtvis tänka på ett lite annorlunda sätt, men det var aldrig så att jag var rädd för att stå mitt i skogen med tomma batterier.

Förr eller senare måste alla bensinbilar ge plats för bilar med alternativa drivmedel. Mycket talar för att nya miljödieseln HVO100 kommer att vara huvudalternativet för glesbygden, i och med att bränslet i princip är identiskt med den nuvarande fossila dieseln.

Men även elbilen är ett alternativ, även om man inte tror det vid en första anblick. Man tänker sig ju att räckvidden inte alls är densamma och att laddställena i de djupa Norrlandsskogarna är för få.

Så är det ju också, men det jag upptäckte under min resa var att i och med att laddställena inte finns överallt var jag mer noga med var och när jag skulle ladda. Det fick till följd att ju glesare mellan byarna det blev, desto mer fulla batterier såg jag till att jag hade.

Bilen visar dessutom exakt hur många mil det finns kvar i batterierna. Mycket mer exakt än vad min gamla flexifuel-bil kunde göra.

Det omöjliga att köra elbil i glesbygd visade sig inte vara omöjligt alls, trots få laddställen. Knepet var att ladda under natten. När man sätter sig i sin bil på morgonen har man sedan ett fullt batteri. I mitt fall 43 mil.

Det man som elbilsägare måste vara försiktig med är laddning i hushållsuttag. Elsäkerhetsverket avråder på grund av att elsystemen i vanliga bostadshus inte alltid är robusta nog för den påfrestning det innebär att ladda en elbil. Rekommendationen är att använda en laddbox. Under resan laddade jag bara en gång i ett vanligt 220-voltsuttag. Ett av hotellen bjöd på laddningen och det var inga problem med elsäkerheten.

Vad betyder detta för infrastrukturen i glesbygden? Är det en klok politisk satsning att sätta upp fler laddstolpar?

Jag tror inte på så kallade destinationsladdare, men väl snabbladdare. Det finns i grunden två typer av laddning. Långsam och för bilen hälsosam laddning med växelström (destinationsladdare) samt snabb och för bilen mindre hälsosam laddning med likström (snabbladdare).

Det tar åtta timmar att ladda min bil med växelström och en timme med likström. Destinationsladdarna, som många kommuner har satt upp vid sina kommunhus, är i det perspektivet tämligen ointressanta. För varför skulle jag vilja ha min bil parkerad där i flera timmar?

Det är bättre att se till att alla elbilsägare kan ladda hemma över natten, och att sedan se till att det finns fler snabbladdare som komplement för längre resor. En normal laddpaus för att fylla på batteriet skulle jag uppskatta till ca 30 minuter, vilket då bara behövs på längre sträckor och kan kombineras med intagande av föda.

Det är som sagt inte givet vilken typ av bil som ska ersätta bensinbilen. Mycket talar för att biodiesel och el kommer att finnas parallellt. Diesel är ett välkänt drivmedel som inte kräver ny infrastruktur och motorerna fungerar bra i kyla. El är kostnadseffektivt, alla fastigheter kan enkelt utrustas med säker laddning, och elmotorer fungerar också utmärkt i kyla.

Det som är ett frågetecken är hur väl batterierna laddar i 30 minusgrader? Denna spännande fråga får jag återkomma till.

Norrköpings-Tidningar

Sluta sätta upp laddstolpar för elbilar på stan

Sluta sätta upp laddstolpar för elbilar på stan
NT 2019-07-03

Allt fler köper elbil. Många kommuner som vill vara elbilsvänliga erbjuder därför laddningsmöjligheter vid populära parkeringsplatser. Det bör man sluta med. Det är en felsatsning.

Viktigare är att se till att folk kan ladda sina bilar hemma.

Jag är sedan en tid tillbaka ägare av en elbil. Jag bor i en lägenhet och har inga möjligheter att ladda bilen hemma. Ändå får jag det att funka, men jag får tyvärr gissa att jag går tillbaka till en bil med förbränningsmotor om några år om ingenting händer med kraftigt förbättrade laddningsmöjligheter.

Med en elbil fungerar det så att man antingen kan ladda växelström långsamt eller likström snabbt. Med en snabbladdare på 100 kW fyller jag mitt batteri från 0 till 80 procent (vilket är den nivå man brukar räkna med) på drygt 50 minuter. Eftersom jag aldrig tömmer batteriet helt brukar jag till vardags inte behöva ladda längre än en halvtimme. Jag stannar till vid en snabbladdare och tar en fika. Det tar längre tid än att tanka en bensinbil, men det är ett val jag har gjort för att kunna ha en elbil. Det funkar bra för mig.

Problemet är bara att det hela bygger på att det inte är någon trängsel vid snabbladdarna, vilket det i dagsläget inte är på grund av att vi elbilsägare är få. Är den ena snabbladdaren upptagen kör man bara vidare till nästa.

Men när vi är många som gör som jag kommer det inte att fungera längre. Väntetiderna vid snabbladdarna kommer att bli horribla.

Kan man då inte använda någon av de kommunala laddstolparna på stan vid trängsel?

Nej, det är här som problemet med växelströmsladdning kommer in i bilden. Den vanliga laddstolpen som kommunen sätter upp, för att vara snäll mot elbilsägaren, har som regel mycket låg effekt, kanske bara 11 kW, och många elbilar kan inte heller ladda mycket mer än så när de laddar växelström. Växelströmsladdning är långsam laddning. För att fylla ett batteri krävs det laddning under en hel natt.

För villaägare är situationen en annan. Här köper ägaren en laddbox och laddar växelström hemma hos sig själv.

En elbil kan inte (eller bör inte) laddas i ett vanligt hushållsuttag av säkerhetsskäl. De vanliga 220-voltsuttagen är inte gjorda för den belastning som det innebär. Ledningarna kan ta skada och i värsta fall börja brinna. Den som laddar hemma måste ha en egen laddbox.

Hittills har bilindustrin tänkt sig att laddning ska ske hemma och att snabbladdare bara ska användas när man är på långresa. Tesla har exempelvis lagt alla sina superchargers utanför städerna. Elföretaget Inoity, som ägs av tyska biltillverkare, och nu satsar stort i Sverige, gör på samma sätt.

När jag köpte min elbil trodde jag att kommunens laddstolpar kunde vara ett bra komplement till snabbladdarna, men idag ignorerar jag dem. Att stå en timme vid en 11 kW:s laddstolpe är som att tanka två liter bensin i en tank som rymmer 50 liter. Vad är poängen med det?

Min bestämda rekommendation till alla kommuner är därför att sluta med att sätta upp laddstolpar på stan och satsa helhjärtat på att se till att alla kan ladda hemma istället. Kommunerna är landets största hyresvärdar och kan ta ledningen i elbilsrevolutionen. Vill vi att elbilen ska bli den nya folkbilen måste även de miljoner bilägare som bor i lägenhet kunna ladda hemma.