Etikettarkiv: arkitektur

Bygg mer i klassisk stil

Nya Wermlands-Tidningen, 2021-04-21

Upplands Väsby kommun bröt i veckan ny mark. Som första kommun i landet vågade man genomföra en arkitekttävling där man på förhand förklarade att husen som ska byggas ska vara i klassisk stil. Får ej vara betonglådor.

Tävlingen är unik. Den första i sitt slag i landet och det har krävts ett gediget arbete av kommunledningen för att ro den i land, för den har varit motarbetad från första stund.

Den svenska arkitektkåren är nämligen häpnadsväckande intolerant. De flesta arkitekter i Sverige arbetar inom den så kallade modernistiska skolan. Det är den inriktning som vi är mest vana vid. Typiska exempel i Karlstad är MSB-huset eller en del av de nya husen Inre hamn. Stilen domineras av betong, glas, aluminium och avskalade fasader. Klassisk stil är istället den äldre stilen där husen är av sten eller trä och med utsmyckade fasader. Ett välkänt exempel i Karlstad är Sockerslottet.

Modernismen kom som en ny och spännande stil under tidigt 1900-tal. I alla tider hade hus varit utsmyckade och nu plötsligt presenterades fyrkantiga block, utan ornament. Det var radikalt och förmodligen rätt kul när det begav sig. Men den nya stilen kom att bli så dominerande att den tog över helt och hållet.

Med tiden har därför allt fler kommit att tröttna på den, och den klassiska stilen har blivit mer omtyckt än den modernistiska. Det vet vi från opinionsmätningar och det syns även vid försäljning av bostadsrätter. Lägenheter i 1800-talshus är populära och dyra. Ändå byggs ingenting i klassiskt stil beroende på att svenska arkitekter inte gillar den.

Den politiska ledningen i Upplands Väsby bestämde sig därför att göra något åt problemet. Det kan ju inte vara rimligt att den stil som människor tycker bäst om ska behandlas som om den vore förbjuden, tyckte man, och utlyste en arkitekttävling (eller rättare sagt en marknadsanvisningstävling). I tävlingen fick bara hus i klassisk stil delta.

Omdömena från arkitektkåren blev de väntade. Fel på alla sätt. Politiker ska inte bestämma smak och stil. Gamla stilar funkar inte i en ny tid. Olyckligt, farligt, populistiskt och kanske till och med nazistiskt.

Men politikerna höll kursen och i torsdags avgjordes tävlingen. Tre vinnare korades, där förstaplatsen togs av en liten okänd firma, och nu ska tre kvarter i centrala Upplands Väsby få hus som liknar 1800-talshusen i Karlstads innerstad.

Vad beror egentligen den svenska arkitektkårens motstånd mot klassisk arkitektur på? Samma motstånd finns inte utomlands. Där erkänner man att det rör sig om två skilda traditioner som utvecklats åt varsitt håll. Den ena är inte överlägsen den andra och nybyggnation i klassisk stil är mycket vanligt. Jag tror att förklaringen hänger ihop med hur svensk arkitektur kom att utvecklas i samklang med den stora moderniseringen av Sverige.

Den modernistiska skolan tog Sverige med storm i mitten på 1930-talet och det var också då som Sveriges resa bort från det fattiga bondesamhället tog ny fart. Från denna tidpunkt till mitten av 1970-talet genomgick Sverige stora förändringar på i stort sett alla områden i samhället. Välfärdsstaten byggdes ut. Skolan reformerades i grunden. En ny författning togs fram. Och framför allt byggdes Lortsverige bort.

Med en kraftig tillväxt i ekonomin efter andra världskriget kunde vi riva och bygga nytt. På 1960-talet kom därför skövlingen av innerstäderna. Man kallade det för att de ”sanerades”. Stenhus som bara var 50 år gamla, men som saknade rinnande vatten, dömdes ut som obeboeliga. De revs och ersattes av ”moderna” betonghus.

Det var också då som miljonprogrammet sjösattes. Enorma bostadsområden växte fram där alla hus byggdes helt i enlighet med den modernistiska skolans principer. Fyrkantiga höghus. Betong och avskalade fasader. Allt detta var ett stort ideologiskt moderniseringsprojekt och arkitekturen spelade en framträdande roll. Sedan dess har samhället vandrat vidare, men inte Sveriges arkitekter. Hos dem är det fortfarande 1978.

Det Upplands Väsby gör nu kan alla andra kommuner också göra. Knepet att använda är att utlysa en markanvisningstävling anpassad efter invånarnas önskemål. Ingen politiker som bygger hus som folk faktiskt vill ha blir straffade för det av sina väljare. Ett litet tips inför nästa års val.

Speglar modernismen vår samtid?

Speglar modernismen vår samtid?
(NT 2019-07-30)

Norrköpings stadsbibliotek är ett utmärkt exempel på modernistisk arkitektur. Brutalismen, som i sin tur är en inriktning inom modernismen. Byggnaden uppfördes 1971–1972.

Norrköping rådhus, däremot, är byggt i en stil som brukar kallas klassicism. Under 1900-talets första decennier var arkitekturen romantiskt inspirerad av gamla stilar och man lånade friskt hur historien. Inte minst från medeltiden. Huset uppfördes 1907–1910.

I Sverige har nu på allvar debatten vaknat upp om vilken arktitektonisk stil vi vill ha i våra städer. En rörelse som heter Arktitektupproret har vunnit framgångar genom intensivt opinionsbildande på sociala medier.

Arkitektupproret publicerar dagligen exempel på nya byggnader som byggs i klassisk stil för att visa för oss i Sverige att det finns ny arkitektur som är modernare än modernismen.

Man publicerar även bilder på gamla hus som rivits för att ge plats för modernistiska byggnader. Vi vet ju alla att den rivningsvåg som sköljde över Sverige på 1960-talet gick fram skoningslöst. Gamla stenhus som bara var 50 år gamla revs, trots att stenhus kan stå i flera hundra år.

Arkitekturupproret har varit framgångsrikt eftersom man ställer väldigt enkla och rimliga frågor. Vad är ett fint hus? Vem avgör en sådan sak? Ska arkitekterna ha ensamrätt på smakfrågor eller ska det vara de som bor och verkar i husen som bestämmer? Är det OK att bygga i nya stilar som återkopplar till klassiska ideal eller ska allt fortsätta att vara modernism?

Man kan tycka att det är konstigt att det alls behövs ett ”uppror” för att få gehör för dessa frågor. Men det beror på att det svenska arkitekturetablissemanget är fastlåst i att modernismen är den enda acceptabla stilen.

Reaktionerna från arkitektkåren gentemot Arkitektupproret har varit helt oförstående och oresonligt. Man har kort och gott fnyst mot kritikerna och kallat dem för obildade populister.

Skälet till detta är att modernismen inte bara är en stil utan en ideologi. Modernismen tillkom på 1920-talet. Det var en rörelse som skulle göra upp med det gamla samhället. I Sverige skulle man ”demokratisera” arkitekturen. I Nazityskland och Sovjetunionen skulle man bygga det nya totalitära paradiset. Modernismen trodde man var svaren på både och.

I Sverige kom det modernistiska samhällsbygget att gå väldigt långt. Det var inte bara det att man skulle överge gamla stilideal på nya byggnader utan gamla byggnader skulle även rivas.

Men det största problemet är inte den modernistiska stilen i sig – en del människor tycker ju att Norrköpings stadbibliotek är mycket vackrare än rådhuset – utan det är att anhängarna av modernismen inte tolererar andra stilar.

Varje gång någon föreslår att nästa stora byggprojekt ska göras i klassisk stil går arkitektetablissemanget till attack. Här ska inga pastischer byggas! säger man. Arkitekturen måste spegla vår samtid!

Men vilken stil speglar vår samtid? Norrköpings stadsbibliotek är 47 år gammalt. Det kanske är hög tid att riva det? Det var så man tänkte om ”gamla” hus på 1960-talet.

Man kan också fråga sig varför en stil som uppfanns på 1920-talet speglar vår samtid. Det var ju 100 år sedan.

Nej, det är dags nu att gå vidare. Modernismen hade en poäng när den kom, men det kan inte vara historiens slut. Det måste finnas plats för ny arkitektur också.

Arkutekturupproret hittar man enklast på Facebook.

Ingen grisbrottning för kungen, tack

Ingen grisbrottning för kungen, tack

I veckan som gick gjorde kungen ett inhopp i debatten om det nya Nobel Center som planeras att byggas på Blaiseholmen i Stockholm. Han tog ställning mot förslaget. Huset kunde ”downsizesas” eller läggas någon annanstans. Uppenbarligen känner kungen ingen entusiasm över det som Nobelstiftelsen har tänkt sig ska vara sitt stora arkitektoniska landmärke, sitt stora tempel…